Utanför fönstret hör jag hur mannen och E pratar och snickrar. Jag vet inte riktigt vad de gör men de har hållit på i timmar där ute. Sågat och snickrat och pratat. En trappa upp vilar lilla V middag och vid mina fötter ligger Lisan troget, som alltid. Skulle något hända henne, skulle hon försvinna ur mitt liv så skulle jag känna mig halv, för där jag är, där är hon. Skänker mig lugn. Frid. Tar min oro och alla mina bekymmer. Hon bär mig.

Jag har ägnat hela morgonen, delar av den gångna natten och gårkvällen åt att planera, planera, planera. Jag vet ju nu hur det kan vara, både när det gäller graviditet och bebislivet, och det är så mycket jag vill hinna med innan, så mycket jag vill starta upp så att allt det braiga inte rinner ut i sanden eller ut i trötthetsdimman medan jag befinner mig där. Det är så mycket som jag vill ta tag i.
Snart är jag färdig med min stressterapeututbildning, håll i hatten, efter flera år av tragglande med saker som jag inte hann med då. När jag gick den, på riktigt. Eftersom V föddes mitt upp i allt ihop. Den kommer i alla fall att bli klar men jag vill mer. Vill komma igång med något som jag kan fortsätta med i liten skala när bebisen, om allt går som det ska, har kommit. För ljuvligt är det att ha barn som är så nära varandra i tid, men jag har liksom inte fått något gjort på fyra och ett halvt år och det kan kännas lite frustrerande ibland. Om jag bara hittar det där något, så att något finns där, kommer det att kännas så mycket bättre. Tror jag. Så jag fortsätter mitt sökande och om någon har fina idéer på till exempel ämnen som man kan ta upp i en stressa-av-grupp så dela gärna med er här!

Jo, men det här är varför jag går och går och aldrig kommer till dörren, eller letar och letar i huvudet men aldrig hittar hela vägen, det är för att hjärnan är en ostbåge. Det är hopplöst, jag tappar tråden hela tiden, som i detta blogginlägg. Vad var det jag skulle skriva egentligen? Tanken hade jag, men den försvann och jag blev sugen på ostbågar. Och lite filosofisk. Så jag tar en paus istället från mitt förvirrande virrvarr i hjärnan och dricker mitt te och tar mig några ostbågar.