Må mitt liv få vara stilla, må jag få känna stilla lycka, uppleva den stilla kärleken, utbrista i ett stilla raseri. Var jag än har befunnit mig på denna jord rycker alltid rastlösheten mig i stortårna, det är farligt att få rötter, farligt att stanna för länge, farligt att leva för nära. Jag har alltid varit på väg.
Nu, i en tid av hopp och förtvivlan, i ett liv som inte har hunnit att bli mitt ännu, tänker jag att måtte mina stortår få lov att vara stilla. Så att jag också kan få vara det. Det räcker med myror hallen, jag behöver dem inte i benen.
Ja, nu vill jag "ha" dig stilla, och våga inte ens tänka tanken att ni ska flytta!!! Hoppas snart på en skogsdate med dig :)
SvaraRaderaKramar, Linda
Vågar inte tänka det, det lovar jag. Eller jo, jag tänker det ju istället för att tänka på vad det är som myrar sig så. Men jag gör det inte. Vi flyttar inte. Än. På ett tag. I alla fall. Om vi inte ska flytta till skogs då, som vi pratade om!! När du har tid min vän, så har jag tid, vill jättegärna ut i skogen med dig och har inget inplanerat direkt framöver!!
SvaraRaderaKram på dig vackra människa <3
Hahaha...jo, till skogs är ju okej för då blir vi ju sambos :)))
RaderaKraaamar <3