Brakstart på sommarlovet. En hostig, eländig sommarförkylning och nu, som extra krydda, ögoninfektion på båda pojkarna. Oh joy... Svåra, tråkiga dagar när ingen riktigt orkar någonting men samtidigt vill allt, när solen skiner och klätterträdet lockar men så fort någon har kommit högst upp så brakar humöret i en trötthetskavalkad av alla känslor. När kroppen inte lyder de små men frustrationen ska tas ut över mamman och pappan. Ja, då gäller det att ha is i magen, största tålamodet och massor av mutmaterial. Som jordgubbar. Glass. Välling. Spagetti.

Det är snart midsommar. Jag gissar på att vi kommer att sitta här på vår underbara altan och torka variga ögon och drömma om en midsommar som den vi hade nere i Skåne för en herrans massa år sedan. När solen sken och vännerna fyllde trädgården med skratt och massa god mat, när den store var ett och hans kompis ett och ett halvt och den lille inte fanns. Förra året regnade det. Året dessförinnan regnade det. Eller så var det bara kallt som skrutt.